Hififorum Tube Amplifier

Bidraget från mig

Det är väl dags att försöka författa något som kan vara en bygghjälp åt de som vill bygga denna förstärkare. Det ska nog sägas med en gång att detta bygge är på en högre nivå än vad som är lämpligt för nybörjare, inte minst för de många farliga spänningar som finns i en rörförstärkare men dessutom för att denna är lite mer komplex än de enklaste. De som inte byggt med rör förr kan ändå försöka men bör då ha nära kontakt med någon som har erfarenhet.

Något mönsterkort kommer inte att finnas, i alla fall inte från min sida. Jag kommer att ge förslag på hur man kan bygga denna i stereoutförande med separat nätaggregat i första hand. Det finns många sätt att bygga som går bra, till exempel monoblock med inbyggd nätdel.

Min filosofi

Den är enkel. Jag ville ha så lite elektrolytkondensatorer som möjligt, framför allt de som ofta sitter som katodavkoppling. Ett sätt att slippa dessa och ändå komma ifrån nackdelarna med sänkt förstärkning är differentialsteg. Utgångssteget i en rörförstärkare av pushpulltyp är ett naturligt differentialsteg om man kopplar ihop katoderna. Jag bestämde mig för att låta ingångsstegen följa samma recept så alla steg blev av differentialtyp. Det normala receptet i pushpullförstärkare är att ha ett enkelt ingångssteg följt av en fasvändare som driver utgångsrören. I min variant görs fasvändningen redan i ingångssteget. Med differentialsteg får man ytterligare en fördel, stegen blir okänsliga för störningar i matningsspänningen.

Jag ville också få ner utgångsimpedansen för att få en någorluna anständig dämpfaktor så jag satte som mål att ha minst 20dB motkoppling. Den är dock för hög för att kunna driva de mest elaka högtalarna men å andra sidan finns det inga rörsteg som klarar detta ändå.

Rören jag valt är lättillgängliga. EL34 som slutrör samt ett par dubbeltrioder före dessa av generell typ. I prototypen kör jag 6SL7 och 6SN7 här men många typer passar. 6SL7 kan bytas mot ECC83, 5751, 12AX7A, 6EU7, ryska 6N9S eller andra med liknande data. 6SN7 kan i sin tur bytas mot ECC82, 12BH7A, 6CG7, 6FQ7, ryska 6N8S eller andra med liknande data. På EL34-sidan finns egentligen bara ryska Winged C (före detta Svetlana) egentligen men jag har medvetet lagt anodspänningen något lägre så kinesiska typer kan köras. De som har tillgång till NOS kan ju köra dessa, exempel Mullard.

Det sitter faktiskt ett par transistorer i förstärkaren. De bildar en konstantströmgenerator för ingångssteget. Man kan säga vad man vill om denna ”hädelse” men de sitter på ett sätt som knappast påverkar signalen och eventuell distortion eller brus uppträder likfasigt i differentialsteget och undertrycks därför.

Jag har valt att använda halvledare för likriktaren i nätaggregatet. Detta tillsammans med valet av 400V anodspänning gör att vanliga 450V elektrolyter kan användas utan problem. Förstärkaren har gjorts tålig för omedelbart spänningstillslag men det skadar ändå inte att ha en fördröjningskrets som slår på anodspänningen efter att rören värmts upp.

Mekaniskt snack

Prototypen är byggd på en 19-tums 6HE frontplatta vilket ger en ganska lagom storlek på ett stereosteg med separat nätdel. Slutrören ska sitta luftigt med minst 5 cm till närmaste föremål från glaskroppen. Ingångsrören kan sitta tätare då de inte blir lika heta. Jag visar ett förslag till layout inklusive förslag på jordsystem. Det börjar bli svårt att hitta bra kontaktdon för oss separatnätdelsälskare men ett tips är XLR-kontakter. De tål hög spänning och dessutom höga strömmar. En 3-polig för glödspänningen och en 4-polig för anod och bias så undviker man förväxling. Använd chassihanar i förstärkaren och kabelhonor från nätdelen så undviks ofta förväxling med signalkablar om man väljer XLR för detta. Förstärkaren har obalanserad ingång så här kan RCA användas, helst isolerade från chassi för att få kontroll över jordsystemet.

Rörhållare är valfritt, kör gärna keramiska men undvik guld, åtminstone för oktala rör då dessa har tenn på benen. Guld och tenn ihop är en dålig kombination.

Jag föredrar lödstöd som monteringspunkter. Lämpliga sådana finns att få tag i över nätet inom EU. De som Elfa säljer är lite väl små.

Jag kör enkardelig kopplingstråd för mekanisk stabilitet. Det kan vara lite problem med de ledare som bär 400V med avseende på isolation. Här kan man kanske få ta flerkardelig med tillräcklig spänningstålighet eller dra vanlig enkardelig i ett extra isolationsrör. Ledare som bär nätspänning ska alltid dubbelisoleras så långt det går. Ledarna på primärsidan dras i en isolerslang som når in innanför ändkåpan på transformatorn (gäller Hammond i alla fall). Min separata nätdel är skyddsjordad men ej hopkopplad med förstärkarens jord.

Nästa del Schemat